Vi brukar prata om fiffig användning av befintlig teknik. Denna film visar på ett något oväntat och något skrämmande användningsområde för mobiltelefoner. Samtidigt är det ett exempel på CSCL - fyra telefonanvändare samarbetar och lär sig om tekniken.

På BTH pågår just nu två kurser med anknytning till CSCL-området. Den första heter Digitalt berättande och lärande. Det är en kurs om 15 högskolepoäng (motsvarar 10 p i gamla systemet) och den går på halvfart under hela vårterminen. Syftet är att studenterna ska lära sig jobba med digitalt berättande i olika lärsammanhang. De ska dessutom skapa sig fördjupade kunskaper om dramaturgi, multimodalitet och lärande.

Den andra kursen heter Design för kreativt lärande och ges nu för första gången. Syftet är att studenterna ska utveckla kunskap om lärande som en kreativ verksamhet. De ska också utveckla förmåga att designa lärandeverksamheter som syftar till att befrämja kreativitet i lärandet.

Kurserna ges till 100% på distans. För att klara detta används lärplattformen Moodle och konferensverktyget Marratech. Moodle har visat sig vara exemplariskt när det gäller att stödja kreativa processer. Marratech, som numera ägs av Google, fungerar också bra för online-seminarier och grupparbeten. Dessvärre verkar det som att Marratech inte utvecklas längre.

Om du vill veta mer eller läsa någon av dessa kurser rekommenderas ett besök på respekitve hemsida:
Digitalt berättande och lärande, 15 hp (halvfart, distans)
Design för kreativt lärande, 15 hp (halvfart, distans)

En spännande tjänst som är relativt nylanserad är Bambuser. Bambuser ger möjligheten att sända live från mobiltelefon eller dator via bredband. Flera kameror - mobiltelefoner eller datorkopplade - kan sammanlänkas och det går även att bildproducera i realtid. Den senaste versionen av tjänsten gör det möjligt att strömma video från mobiltelefonen i en kvalitet och sedan välja att komplettera med eventuellt förlorade bildrutor för att uppnå en bättre kvalitet i efterhand.

Vi har planer på att utforska möjligheterna med Bambuser i olika lärsammanhang. Att producera live-interaktiv-video behöver kanske inte vara så svårt rent tekniskt? Vilken potential finns här för att stödja ett kollaborativt lärande?

Vi lär få anledning att återkomma till Bambuser...

Läs mer: [www.bambuser.com]

För tredje sommaren i rad kommer Blekinge tekniska högskola att ge en nätbaserad sommarkurs i CSCL med titeln Kollaborativt lärande med datorstöd, 7,5 hp (dvs fem "gamla" poäng). Kursen ger en översikt över forskningsområdet computer supported collaborative learning samt en fördjupning om kollaborativt kunskapsbyggande (eller CKB: Collaborative knowledge building). I kursen ingår även praktiskt att arbeta med olika tekniker för kollaborativt lärande.

Kursen är placerad på B-nivå i ämnet pedagogik och förkunskapskraven är att man har avslutat minst 40 p (60 hp enligt det nya systemet) inom något av ämnena arbetsvetenskap, pedagogik, sociologi, psykologi eller datavetenskap, eller har förvärvat motsvarande kunskaper på annat sätt.

Mer information om kursen, ansökningsförfarande etc kommer inom kort att publiceras på http://www.bth.se/utbildning

Mer information kan också fås av kursansvarig Björn Stille. E-post bjorn.stille@bth.se

Denna blogg startades ursprungligen som ett led i B-kursen i pedagogik vid Blekinge tekniska högskola, hösten 2007. Kursen är nu slut och bloggandet har gett mersmak. Vi kommer att fortsätta bloggandet kring CSCL och teknikstöd för lärande, men nu under adress cscl.se

Väl mött på vår nya adress cscl.se!!!

På DN:s ledarsida skriver Per Jönsson idag om Wikileaks.org, som är en sida på internet där olika hemligheter kan publiceras. En intressant tillämpning av wiki-tekniken, som kan sägas stödja en mycket speciell form av lärande. Läs artikeln på följande länk: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=731814

PaperWorks är ett pågående forskningsprojekt som finansieras av EU. Inom detta projekt, som pågår fram till våren 2008, arbetar just nu forskare med frågor som bland annat handlar om papper och digitala pennor. En av oss bloggare är med i projektet genom Konst Kultur och Kommunikation (K3) vid Malmö högskola. Det handlar om digitala pennor, om lärande och teknikstöd för samarbete.

Anoto (www.anoto.com), som är ett svenskt företag baserat i Lund, deltar också som partners. Anoto utvecklar digitala pennor, med en lösning där pennan med hjälp av en kamera kan läsa av ett koordinatsystem på ett papper. Genom detta koordinatsystem, som är patenterat av Anoto, kan sedan pennan känna av exakt var någonstans användaren skriver - och därigenom läsa in text eller ritade skisser.

I ett delprojekt har vi samarbetat med TERU (Technology education research unit) vid Goldsmiths College i London. TERU har under flera år forskat kring olika sätt att stödja examination i ett designämne, som kallas Design and Technology. Design and Technology saknar, så vitt vi vet, motsvarighet i Sverige, men skulle kunna beskrivas som en kombination av ämnena Träslöjd och teknik. Skillnaden är att de jobbar med industridesign. I England tillmäts centrala prov stor betydelse och ett problem är att ämnen som inte enbart är teoretiska är svåra att examinera på ett rättvist sätt. TERU har därför genom flera olika projekt arbetat med skapa stöd för examinationen som inte kräver skrifliga prov, utan som bättre speglar de kompetenser som eleverna skapar genom ämnet - exempelvis förmåga att värdera idéer, kritisera varandras idéer och ta till sig av kritik.

När vi kom in i projektet testade de en webbaserad lösning, där varje deltagare använde en handdator för att generera idéer, skissa och kommentera. Tidigare hade de använt sig av stora pappersark, pennor och digitalkameror. TERU:s tanke är att göra ett strukturerat prov, som leder studenterna genom en designprocess. Genom att använda sig av handdatorer kunde eleverna kommentera varandras idéer, ta foton och kanske viktigast av allt dokumentera och komma åt sin egen designprocess via nätet. Dessutom kunde kommentarer skiljas ut, så att en examinator kan se vem som skrivit vad - och därmed göra det möjigt att bedöma förmågan att kritisera förslag.


Det vi gjort i PaperWorks är att ifrågasätta handdatorn. I vår första etnografiska studie observerade vi att även om handdator-lösningen stödjer visst samarbete, gör dess utformning att samarbetet mellan eleverna blir asynkront trots att de är i samma rum, samma tid. Vi såg även hur de använde papper för att skissa och kommentera, och ibland helt la undan handdatorn för att sedan ha problem att få in skisserna i datorn igen genom fotografering.

Genom att använda oss av Anoto-teknik har vi lyckats stödja det synkrona samarbetet som finns i examinationssituationen och uttnyttja de fördelar som den digitala tekniken ger oss. Strukturen behålls men interaktionen mellan eleverna blir mer livlig, trots att tekniken fångar in vad som görs - vilket kan användas för att följa processen - både för elever och för lärare. Tekniken är en stor del av examinationen, men genom att använda digitala pennor försvinner den in i bakgrunden av aktiviteten. Vi har börjat prata om det som "tyst interaktion" eller "silent interaction" - något vi kommer fortsätta utforska i kommande projekt.

På Teachers.tv finns en film som handlar om E-scape, ett teknikstöd för lärande i designexaminationer. En av oss bloggare var med under inspelningen av filmen, som en del av ett forskningsprojekt som heter PaperWorks vid Malmö högskola, och gjorde en etnografisk studie av hur teknikstödet användes. Vi har dessutom varit med och vidareutvecklat stödet. Spana in filmen här: http://www.teachers.tv/video/3306

Vi skriver mer om projektet i ett kommande inlägg här på bloggen...

Idag hade vi Marratech-möte med studenterna i B-kursen på Pedagogik, vid Blekinge tekniska högskola. Det var jätteintressanta presentationer, där de presenterade sina lösningar på ett mediepedagogikproblem hämtat ur verkligheten. De använde sig av bilder från Power-Point för att stödja sina presentationer och det gick åt en hel del instruktioner både från studenterna och lärarna för att enas om hur vi på bästa sätt skulle kunna följa med när det byttes bilder. Funktionen med delad whiteboard i Marratech fungerar så att man antingen kan vara den som leder, eller den som följer. Det verkar som att många kan vara ledare, och om dessa då byter eller skrollar på sitt whiteboard flyttas även innehållet på de som följer med - rätt exakt så som det fungerar med fysiska artfeakter i ett riktigt rum.

Att få detta att fungera var det första problemet. Det andra problemet var att många studenter hade problem med ljud och inställningar i Marratech, vilket föranledde att många av deltagarna, inklusive mer vana Marratech-användare såsom lärarna, dels lyssnade på pågående presentationer, dels läste chattar och gav support till andra. Vi lärde oss inte bara om hur mediepedagogikproblemet skulle kunna lösas, vi lärde oss även mer om Marratech som ett teknikstöd för lärande. För genom att det inte fungerade felfritt för alla, tvingades vi att improvisera, att ha flera konversationer pågående genom olika medier parallellt som vi lyssnade på spännande presentationer. Och även de som presenterade, vissa vars gruppmedlemmar var de som hade strul med mikrofoner och bildvisningar, var tvungna att koordinera - och lösa uppgiften.

Trots att ljudet och talet inte fungerade för alla bedömer vi att det var en lyckad session, både som presentations- och som lärupplevelse . Vi insåg att för rätt övning, som idag, i rätt tid, kan Marratech vara ett effektivt teknikstöd för lärande. Det stödjer samarbete både synkront, genom tal och delat material, samt asynkront genom chatt i publika och privata chatrum. Dessutom insåg vi att det fanns många funktioner som vi ännu inte testat, många inställningar att leka med för att lära oss ännu mer om samarbete på distans. Vår förhoppning, som även understödjs av vissa av studenternas blogginlägg, är att alla deltagare lärde sig mycket om teknikstöd för lärande.

Till sist, vi kom på ett möjligt forskningsprojekt - arbetsnamn: "Teknikstrul för lärande". Någon som vill vara med?

Vygotskykännaren och psykologen Leif Strandberg skrev för några år sedan boken "Vygotskij i praktiken" där han presenterar en idé om att det behövs olika "rum" för lärande. Detta tog vi fasta på och överförde Strandbergs idé till nätbaserat lärande i högre utbildning. Läs mer i artikeln "Rum för lärande på nätet", publicerad i Learning Net 2006-05-09. Länk till artikeln (öppnas i nytt fönster)

I England finns det en webbTV-kanal som heter Teachers TV. De har många bra och intressanta program, deras tanke är att vara en resurs för lärare. Ta gärna en titt: www.teachers.tv

Vi vill tillönska er alla en god jul och ett gott nytt år! Vi återkommer med fler inlägg efter jul.

Ibland stannar vi upp och funderar i vardagen. Funderar över de teknikstöd för lärande som vi använder i vår vardag, för att stödja lärande på högskolan. Inom en kurs i ett parallellt forskningsområde till CSCL, som heter CSCW (computer-supported cooperative work), ställer vi ibland fyra frågor till studenterna - Vad är datorer? Vad är support/stöd? Vad är samarbete och vad är arbete? Det är tillräckligt breda frågor att fundera på under en hel akademisk livstid, och för att kunna hantera dem någorlunda vettigt måste vi rama in dem, begränsa dem, snäva in. Men som tanke-experiment där det enda kravet är att ge ett svar för dagen behöver det kanske inte vara så svårt...

Vi tror att det kan vara lika givande att börja fundera över teknikstöd för lärande. Vad står begreppen för? Teknik tyder på någon form av artefakt, som är designad. Stöd - där är tanken att stödja, stötta och hjälpa brukaren. Teknikstöd blir således teknik som ska stödja någon i något. I fallet med teknikstöd för lärande är tanken att stödja lärande.

En form av teknikstöd för lärande som finns på Blekinge Tekniska Högskola är lärplattformen Its learning. Its learning utvecklas av ett norskt företag som heter Itsolutions. Parallellt med denna använder vi i vissa kurser även Moodle, som är ett program som utvecklas med öppen källkod (open-source). Dessa lärplattformar kallas ofta Learning management systems, eller förkortningen LMS.



Vi använder Its learning varje dag. Det är ett LMS, men hur definieras lärande i detta sammanhang? Vi känner ibland att det mer handlar om administration och koordinering, som i och för sig är viktiga delar av att skapa en bra lärande miljö, än om lärande. Genom designen av LMS skapas gränser för vad som är möjligt att göra, hur en kurs kan läggas upp och hur lärarna ska komma i kontakt med studenter, samt hur studenter ska kunna komma i kontakt med lärare. Distansstudenterna läser, reflekterar, bloggar och gör det bra - ofta utanför LMS:et i program som MS Messenger eller Skype.

LMS som Its learning passar säkert för många utbildningar, både inom och utom högskolan - men hur fungerar det i kurser där det kollaborativa lärandet är en grund för det individuella lärandet? Där lärare är både de som anordnar kursen och de som lär sig, ofta utan att det går att dra några skarpa gränser mellan rollerna i listan... Det fungerar någorlunda som managment system, det är vårt svar idag... Lärandet sker inte via LMS, det sker genom bloggar, genom diskussioner på MSN, genom läsning av litteratur och genom samarbete i skrivandet.

Vi vill lyfta upp och problematisera L:et i LMS - som det är nu blir system som Its learning mest MS - managment system. Vår arbetshypotes är att den den syn på lärande som de som designar och beställer LMS har speglar vilka funktioner som införs. För att veta att något är ett teknikstöd för lärande måste vi först definiera lärande. Play it again Sam - gör om, kanske kan vi göra det bättre?

Läste precis ett inlägg på en av studenternas bloggar och det kändes som att vi som läsare fick vara med på en aha-upplevlse. Bloggaren skrev:

"(...) insåg precis att vi som pedagogikstuderande befinner oss mitt i CSCL. Bloggen, grupparbeten osv fungerar som teknikstöd för detta kollaborativa lärandet. Samtidigt blir det "situerad lärande" när det kommer till bloggen ialla fall. Vi har blivit inbjudna att delta i gemenskapen och lära oss dess kultur (bloggkulturen kanske man kan kalla det?) och att använda en artefakt som många inte alls skulle lärt sig att använda om portarna inte öppnats."

Vår tanke med uppgiften är att låta studenterna utforska möjligheterna med teknikstöd, formulera sina egna frågor och besvara dem efter bästa förmåga - kollaborativt och som ett stöd för det indivudella lärandet. Utforskningen fortsätter. Mitt i CSCL.



---
Läs blogginlägget här: http://mesmsweden.spaces.live.com/blog/cns!AAEAEC809FC5A58F!192.entry#post

En av studenterna på B-kursen i pedagogik vid Blekinge tekniska högskola tipsade om bloggen Webbpedagogik - teknik, utbildning och lärande. Efter en snabb titt insåg vi att det är en mycket läsvärd och intressant blogg, så vi vill föra tipset vidare.